Farslinjen
Vi får träffa 11 familjer, där vår dotter Andrea Embring (född Höglund), kan titulera mannen i familjen som: min far, min farfar, min farfarsfar osv. i elva steg.
Släktskapsdiagrammet är den första schematiska bilden av Farslinjen. Sedan följer en presentation av varje familj med klickbar ”Familjerubrik”, som presenterar FAR o MOR med barn och alla barnbarn. Tänker att alla som presenteras, är med på ett Familjeporträtt. Den presentationen sträcker sig till generation VIII.
Jag använder information ur boken: Två hundra år med vallonsläkten Sporrong (Stockholm 2003) av Kjell Lindblom, Sällskapet Vallonättlingars DVD-skiva Vallonkontrakt 2, samt egna forskningar för tiden från 1700-talets början.
Släktskapsdiagram Från ca 1580 till nutid. Man och hustru i generationsordning. (Ny flik)
I. Bertrand Sporons familj med barn o barnbarn (Första nu kända anfader)
Vallonien, byn Forges de Chimay på 1580-talet. Bertrand Sporon föds. (Det kan vara så att en flicka vid namn Jaceline Marteleur också föds där under samma tid. Mer om det längre fram.)
Bertrand växer upp och arbetar som smältare vid en Masugn i området. Han gifter sig med Jaceline Marteleur. De får en son, François, som också arbetar med bergshantering, De får också en dotter, Johanna.
Sonen François är ”bokare”. Bokning går till så, att malmen upphettas, rostas och krossas med slägga till lämplig storlek. Detta görs vid masugnarna, där malmen skall smältas. Far och son arbetar alltså nära varandra i sitt hemland Vallonien.
Pappa Bertrand reser till Liege drygt 13 mil från hembyn Forges de Chimay, skriver kontrakt med Louis de Geer den 29 april 1625 för fyra år i Sverige.
Se kontraktet i översättning. (Liege 1625).
Fortsättningskontrakt (Finspång 1626).
Tilläggskontrakt (Finspång 1626).
Ang. Gerard Pira (Finspång 1629).
Kommer till Finspång där han arbetar som smältmästare 1625 – 1629. 1631 – 1632 finns han i Österby och 1634 kommer han till Leufsta i norra Uppland.
Kan ha varit hemma hos sin hustru Jaceline 1630 och 1633. Jaceline är kvar i Vallonien. 1638 återförenas hon med Bertrand och sonen François i Leufsta, (François skrev kontrakt 1627). Kanske har hon med sig dottern Johanna till Sverige då. Bertrand och Jaceline flyttar från Leufsta till Forsmark 1640, där de lever sina sista år tillsammans och båda dör 1650. Johanna finns i Forsmark vid sin död 16 oktober 1693 och kallas då änkan Johanna Saperon.
Hur var det nu, kom Bertrand och Jaceline från samma by?
Under 1600-talet invandrar flera män med namnet Marteleur från Forges de Chimay. Kanske bröder till Jaceline. Det finns också ett brev från Louis de Geers onkel Marchant i Aublay daterat 2 april 1636 bevarat (K43/96). I det brevet behandlas några vallonska arbetares förestående resa till Sverige och där nämns ”la mere des Spouron”. Hon vill återförenas med de sina i Sverige (Bertrand och François?). Mycket talar för att hon är identisk med Jaceline Marteleur som kom till Leufsta 1638.
Läs mer om: Valloner
II. François Sporons familj med barn o barnbarn
Bertrands son François skriver kontrakt i Liege den 28 juni 1627 och kommer snart till Leufsta i norra Uppland där han börjar som bokare och avancerar till masmästare.
Se kontraktet i översättning. (Liege 1627)
Kvitto 1630. (Norrköping 1630)
François gifter sig med Margareta. Namnet är osäkert men hon borde heta så av barnbarns namn att döma. De får åtta barn tillsammans. 1650 dör Margareta i Leufsta.
Tidsdokument från 1651 och 1689
François gifter om sig 1652 med en kvinna vars namn inte är känt, hon kallas hustru Sporon. De får fyra barn tillsammans, bland dem Toussaint som föds 1660 och ingår i min Farslinje.
III. Toussaint Sporons familj med barn o barnbarn
François son Toussaint Sporon gifter sig i ÖsterLövsta 1676 med Kerstin Jacobsdotter. De får fyra barn. Mellan 1678-85 tjänstgör han vid Tobo och från 1687 till sin död 1694 är han masmästare vid Leufsta. Änkan avlider 1697. Toussaint är den siste i Farslinjen som arbetar med bergshantering.
IV. Jakob Sporrongs familj med barn o barnbarn
Toussaints son Jacob, döps i januari 1690 (?) i Österlövsta. Jacob blir soldat nr 347/47 för Borggårde i Upplands regemente 1715 – 1736 med avsked 7 juni 1736. Jacob bor nu i Roddarna i Hökhuvud, Uppland.
Utdrag ur Generalmönsterrullor 1718.
Jacob får två barn, Eric och Jacob, med sin första hustru Brita. Eric mönstrar i juni 1742 som soldat nr 347/47 för Borggårde i Upplands regemente, samma rote och nummer som sin far. Han dör i Stockholm redan efter ett år, den 7 juni 1743.
Utdrag ur Generalmönsterrullor 1744.
Mor Brita avlider den 18/1 1747 i Roddarna i Hökhuvud. Den 17 juni samma år gifter ”gamla” Jacob om sig med Marghta Jansdotter från Risinge. Märta (Marghta) Sporrong dör 1771. Den 23 maj 1773 dör ”gamla” Sporrong i fattigdom och nästan blind, 89 år gammal. Den åldern är osäker. Enligt Generalmönsterrullorna vid Upplands regemente är han 26 år vid mönstringen 1718. Det skulle betyda att han är 81 år vid sin död och född 1692. Här återstår forskning.
V. Unge Jakob Sporrongs familj med barn o barnbarn
Jacobs son Jacob, föds 27 juni 1722 i Roddarna i Hökhuvud, Uppland. Han gifter sig 26 december 1746 i Roddarna med Anna Larsdotter, också från Roddarna. Han är nu, sedan brodern Eric dött 1742, enda barnet att föra Gamle Jacobs familj vidare.
De får sex barn, tre flickor och tre pojkar.
Jacob arbetar med olika sysslor på Gimo Bruk. Kjell Lindblom titulerar honom som skogvaktare och murare. När dottern Stina föds 1759 tituleras Jacob som ”Dagvärkskarlen”. (se länken om Jans syster Stina nedan)
7 mars 1784 dör Jacob av sviterna efter invärtes skador som han fått då han ramlat ner från ett tak vid Gimo bruk.
Utdrag ur skogvaktarens uppdrag (1792)
VI. Jan Jacobsson Höglunds familj med barn o barnbarn
Unge Jacob Sporrongs son Jan, föds 27 december 1761 i Roddarna i Hökhuvud, Uppland. Då har han fyra syskon, Brita 14 år, Anna 12 år, Jacob 5 år och Stina 2 år. När Jan är sex månader gammal dör brodern Jacob av ”Bröstsjuka”. Brita flyttar till Almunge när Jan är drygt 2 år, lillebror Eric föds när Jan är 4 år.
Hur blev Britas liv?
Hur blev Annas liv?
Hur blev Stinas liv? Läs här
Hur blev Erics liv?
Jan gifter sig den 30 december 1791 med pigan Brita Pehrsdotter, bonddotter från Hanunda i Hökhuvud. Paret bor nu i Hanunda och Jan försörjer sig som sockenskomakare i Hökhuvuds socken. De får två barn, Jan Petter och Anders. Jan och Brita är kvar i Hanunda. De dör båda sommaren 1831, Brita den 19 juni och Jan den 27 augusti 1831 som fattighjon.
Jag vill kolla om skomakare Jan är enda barnet i familjen som tar efternamnet Höglund. Det visar sig att inget av de sex barnen behåller efternamnet Sporrong, utan använder Jacobsdotter och Jacobsson. Jan, som är sjätte generationen i min farslinje, är alltså den som startar namnet Höglund i vår släkt. Han utelämnar så småningom Jacobsson och för ensam namnet Höglund vidare. Jan och Brita får två barn, Jan Petter och Anders. Jan Petter för namnet Höglund vidare. Men Anders och alla hans barn, som är en gren från farslinjen, tar sig namnet Molin. Höglundlinjen från skomakare Jan på 1700-talets senare del, har bara en bestående gren med efternamnet Höglund tills farbror Axel i Vamsta och pappa Oscar skapar en kusingrupp med det efternamnet. Mer om den gruppen senare.
VII. Jan (Johan) Petter Höglunds familj med barn och barnbarn
Denne sjunde far i farslinjen föds den 1 januari 1794 i Hanunda, Hökhuvud. När han är 6 år får han en bror, Anders. Jan Petter lär sig skomakaryrket av sin far Jan och övertar till en början sockenskomakeriet efter honom. Brodern Anders var dräng i familjen från 1818 till 1822.
Hur blev Anders liv?
Jan Petter gifter sig den 2 december 1821 med pigan Anna Cajsa Wahlgren från Ånö i Hökhuvud, född i Wahlö. Tvåäggstvillingarna Brita Cajsa och Johannes föds den 25 augusti 1822. De är svaga, Brita Cajsa avlider efter 1 månad och 12 dagar och Johannes avlider efter 9 månader och 12 dagar. ”Convulsioner” anges som dödsorsak för båda barnen. 1824 föds Petter som bär Farslinjen och skapar den 8:e generationen. 1827 får Jan Petter och Anna Cajsa ytterligare en son, som de döper till Anders.
1829 avbryter Jan Petter sin skomakargärning, flyttar från Hanunda i Hökhuvud till torpet Grindsund i Börstils församling. Grindsund är ett torp under Sneslingeberg och Jan Petter börjar arbeta som skogvaktare där och livnär sig på torpet Grindsund.
Den 30/9 1838 dör yngsta sonen Anders av kräkningar, elva år gammal. I Husförhörslängden har prästen skrivit under anteckningar att Anders ”talar oredigt”.
Jan Petter, Anna Cajsa och sonen Petter sköter nu torpet Grindsund.
VIII. Petter Höglunds familj med barn och barnbarn
Petter, eller Per, som han kommer att kallas som äldre, föds den 25 juni 1824, får lillebror Anders när han är 3 år. Anders dör när Petter (=Per) är 14 år gammal. Per bor nu i Grindsund och deltar i skötseln av torpet hela sitt liv.
Per och Brita Stina Jansdotter från Norrskedika, gifter sig den 15 juli 1855 och tar nu hand om torpet. Jan Petter avlider av ålderdom 17 mars 1859. Anna Cajsa lever kvar hos sonen Per och sonahustrun Brita Stina. Anna Cajsa hinner bli farmor till barnbarnet Petter (Per). Anna Cajsa dör i Grindsund den 8 november 1866, 61 år gammal.
I Vigselboken kallas Petter för ”Torparsonen Per Jansson”. I alla husförhörsböcker heter han Petter och finns under Torparen Jan Petter Höglund. I bouppteckningen efter Jan Petter kallas han Per. Så troligen användes namnet Per i familjen.
Han övertar sysslan som skogvaktare under Snesslingeberg.
IX. När vi nu kommit så här långt blir fortsättningen lite mer fylligt berättad. Hösten 2016 anmälde Gunnel och jag oss till en studiecirkel i Enecopia Släktforskarförening, ”Skriv din egen släkthistoria”. Nu börjar det finnas några kapitel som är läsbara, men inte slutredigerade.